söndag 14 mars 2010

Hatad och älskad musik...

Jag lyssnar på väldigt mycket olika typer av musik! Man skulle nog kunna klassa mej som en lite kräsen allätare… Det finns dock en genre som jag inte alls förstår mej på, och de e dansband! Så jävla tråkig, enformig och förutsägbar musik så det får Bert Karlsson att verka nytänkande. Så e han ju också en av kungarna inom området… Men när jag, i fredags, satt på bussen in till Geelong i godan ro märkte jag att det (av någon anledning?!) smugits sej in en låt på min iPod av just den typen!! ”Inget kan stoppa oss nu” med Black Jack av alla låtar dessutom!!! Fick först en lättare chock följd av en hastig impuls att spy för att sedan känna en enorm saknad… Ja saknad!!

Det finns ju bara EN person jag kan tänka på när jag hör den!! Det är nämligen så att det finns en person i min umgängeskräts (hör och häpna!) som faktiskt tycker väldigt mycket om dansband… Denna person är dessutom en person som står mej väldigt nära, som är väldigt viktig för mej och som jag nu saknar väldigt mycket!! Min HANNA!

Även om du gillar dansband, tränar på friskis och tycker om oliver… För du är en sån person jag vill prata med när de hänt nåt kul, nåt jobbigt, nåt konstigt, nåt fantastiskt eller faktiskt inte hänt någonting alls… Du är en sån person som alltid gör mej till en lite bättre och betydligt lyckligare människa!! Så om du skulle vilja packa ner dej själv i en liten låda som någon sen kan skicka hit med posten vore jag sååå glad! Eller åtminstone skaffa skype så jag kan få se och höra dej=) För även om ”inget kan stoppa oss nu” får mej att tänka på dej så hata jag låt-jäveln och vill inte lyssna på den! Haha… Massa pussar, kramar och kärlek till dej vännen!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar